Chapter 1 - Who the hell are you!?
Om sanningen ska fram så drömmer jag fortfarande mardrömmar om just den kväll. Det var en helt vanlig onsdags kväll och mamma och pappa var påväg hem från jobbet dock lite sena vilket dom aldrig brukar vara. Jag antar att jag borde ha tagit förseningen som en varning men jag skyller på att jag bara var tretton år funkar det?. Jag glömmer dock aldrig bort min mammas sista skrik. I det ögonblicket då hon dog. Demonen hade dött och var påväg ner till helvetet så fort kniven nuddade hennes hud. I det sista andetaget kunde jag se att min mamma inte var besatt. Hon kollade både sorgset och panikslaget på mig. Därefter stack jag tog första bussen hem till Bobby han bodde några timmar bort från oss och nu är jag 21 år. 8 år har gått sedan jag döda min mamma och min pappa är fortfarande försvunnen...
"Mel! Vakna nu!" Jag hoppade skärrat till och insåg att jag satt i min alldeles egna bil, en ford mustang boss 1969. Under hela sommaren hade jag och bobby från att fixat en skrot bil till en bil som vara värd minst 200 000 kronor.
"Okej starta bilen nu" Säger Bobby lugnt som sitter bredvid mig. Jag vrider på nyckeln, ett härligt brummande hörs. Jag ler stort mot bobby och trycker foten mot gasen bilen rullar framåt. Jag gasar ännu mer svänger höger och vänster, backar och bromsar och gasar, allt funkar perfekt. Jag parkerar utanför garaget och stannar. och vänder mig mot Bobby.
"Tack så mycket Bob!" Säger jag och pussar honom på kinden.
"Äsch gör inte sönder nu och dra iväg och handla med dig!" Säger Bobby i kliver ur bilen. Jag vrider om nyckeln och samma underbara brummande hörs. Jag suckar belåtet och börjar köra ut på vägen mot stan. Jag gasar upp till maxgränsen och vevar ner min ruta och låter armen vila på dörren. Jag parkerar vid affären och kliver ut ur bilen. Jag styr stegen mot affärens öppning och går in jag hälsar på Daisy chefen på affären. Jag tar en korg och slänger i hårt och mjukt bröd samt en påse med äpplen. Jag går vidare till kyl delen och lägger i några paket mjölk, ost och smör. Efter ha lagt resten av saker som jag skulle köpa i korgen går jag till kassan, betalar och tar sedan påsarna till min älskade bil.
När jag är hemma parkerar jag under ett träd av skuggan från solen. Jag tar matpåsarna och går in i huset, vidare till köket där jag lägger påsarna på bänken. "Bobby! du vet vad som ska göras!" Ropar jag och går vidare ut till hallen. Plötsligt for dörren upp och en stor gestalt kommer inrusandes. "Bobby vem är d.." Jag flyger mig på gestalten och trycker upp han eller hon mot väggen med min armbåge hårt tryckt mot hans hals. Han kollar chockat på mig. "Vem fan är du och varför är du här!?" Säger jag bestämt och trycker armbågen mot hans hals. Innan mannen hinner svara hör jag hur det skrattas. Jag kollar snabbt det och ser en yngre man skratta tillsammans med en äldre man. "Melody så välkomnar man inte familjen" Säger Bobby med armarna kors över bröstkorgen. Jag kliver undan mannen utan att släppa blicken ifrån han. "Jaså så det här är Melody" Säger den äldre mannen. Han är betydligt mycket äldre måste vara pappan. Jag ser hotfullt mot han. "Jag är John Winchester och detta är mina söner Dean och Sam" Säger John och ler jag ger en snabb blick på mannen som tydligen heter Dean han kollar argt på mig, Sam däremot flinar stort mot Dean. "Inte ett ord Sammy!" Säger Dean hotfullt medans Sam flinar större. Dean vänder sig mot Bobby och ger honom en kram. "Bobby vems mustang är det som står där ute, jag hann ju inte fråga när jag kom in" Säger Dean och kollar anklagande på mig jag höjer ögonbrynet åt han.
"Den är min" Säger jag och går ut till köket och öppnar kylskåpet och tar ut en öl och drcker några klunkar. Alla utom Bobby kollar chockat på mig medans jag tar en klunk till.
"Vadå? Har ni aldrig sett en tjej dricka?" Säger jag John skrattar till och sätter sig vid köksbordet, samma sak gör hans söner.
Klockan hade blivit runt 23 tiden och alla var trötta. Sam och John skulle sova på madrass och soffa i vardagsrummet och Dean skulle sova i min säng då det inte fanns tillräckligt med madrasser och sen hade Sam förlorat mot Dean på sten,sax,påse om vem som skulle sova i min säng. Enligt mig så var det fortfarande lite stelt mellan mig och Dean och det gjorde ju inte bättre att han skulle sova tillsammans med mig i min 120 säng. Jag spottar ut tandkrämslöddret och sköljer ur munnen. Jag går tillbaka till mitt rum och stannar upp för en sekund i chock när jag ser Dean tar av sin tröja. "Ser du något du gillar babe?" Säger Dean och blinkar flörtigt jag fnyser och går fram till min garderob jag drar av min tröja och tar snabbt på min pyjamas tröja innan Dean hinner se för mycket. Jag tar sedan av mina byxor och sätter på mig ett par korta shorts. Jag snor runt och ser att Dean snabbt flyttar blicken från mig, jag himlar med ögonen och lägger mig ner i sängen med ryggen vänd mot Dean och innan jag har hunnit räknat till 6 får faller jag i djup sömn.
Det var mörkt helt becksvart jag kunde inte ens se händer framför mig. Ett dovt morrande hörs snett långt bakom mig, men det finns ingen rädsla som kryper längs ryggraden här inte. Jag tar ett försiktigt steg framåt, då plötsligt har jag hamnat på något helt annat stället. Ett gammalt övergivet lagerhur en massa glassplitter och någon gammal skrivbordsstol och ett skrivbord som saknar ett ben. "Hej Melody Campell" hörs en röst jag snor fort runt men ser ingen. "Här är jag" säger rösten igen jag snor runt igen då ser jag honom... De är min pappa fast... Något är annorlunda med honom. Jag kan inte låta bli att bli upprymd jag tar raska steg fram utan att släppa blicken från honom. Då ser jag ögonen, alldeles gula ögon. Jag stannar upp och leter feberigt efter min kniv och pistol men hittar ingen. "Lämna min pappa ifred!" Skriker jag den gulögda bara skrattar och suckar.
"Han är ifred inne här, helt ensam där ingen hör honom. Han är som gott som död" skrattar han jag knyter hårt mina nävar och känner något i min högra hand jag ser ner och ser min pistol. Utan tvekan skjuter jag hej vilt mot den gulögda men han e redan borta.
Jag kastar mig upp i sittandes position och flåsar tungt som om jag har varit med i ett maraton. Hela kroppen värker. En droppe svett hamnar på täcket som genast suger åt sig. Jag kollar på Dean som fortfarande sover lugnt. Jag ställer mig upp och går fram till min fönster och öppnar det och tar ett djupt andetag med frisk luft. Hela kroppen slappnar sakta av och jag stänger fönstret och går tillbaka till sängen, jag lägger mig ner i sängen och låter sömnen ta mig....
Första kapitlet e upp! ENJOY! :D
